Reduktionsplikten ökar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen, enligt Riksrevisionen. Samtidigt konstaterar myndigheten att lagen har drivit upp dieselpriset mer än vad den tidigare regeringen förutsåg, bland annat till följd av en oförutsedd ökning av priset på biodrivmedel. Det gör att kostnadsfördelarna med reduktionsplikten gentemot andra åtgärder inom transportsektorn har minskat.
Dessutom slår Riksrevisionen fast att reduktionsplikten i sin nuvarande utformning – som innebär att den ska höjas årligen fram till 2030 – är omöjlig att genomföra.
– På några års sikt kommer det inte gå att blanda in så mycketbiodrivmedel som reduktionsplikten föreskriver, sägerrevisionsdirektör Peter Jörgensen till TT.
Kritik mot S-regeringen
Ytterligare höjningar av reduktionsplikten riskerar att öka utsläppen i andra delar av världen.
– Om inte de får tag på råvarorna för att de går tillreduktionsplikten i Sverige, då använder de i många fall exempelvisfossila alternativ, säger Peter Jörgensen.
Granskningen visar också att beslutet att införa reduktionsplikten, som klubbades igenom 2018, vilade på underlag med ”betydande brister”. Riksrevisionen kritiserar både den S-ledda regeringen och Energimyndigheten för att man skjutit analyser och konsekvensbeskrivningar av genomförandet och effektiviteten på framtiden.
– Det har gjort att riksdagen inte har haft ett tillräckligtunderlag, säger Peter Jörgensen.
I våras beslutade Tidöpartierna att reduktionsplikten ska sänkas till 6 procent vid årsskiftet i syfte att pressa ner priserna på drivmedel. Därmed kommer de planerade höjningarna framöver att utebli.
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda i en vissmängd biobränsle i bensin och diesel för att minska utsläppen fråntransporter. I dagsläget ligger reduktionsplikten på diesel på 30,5 procent och7,8 procent för bensin, samma som 2022. Den årliga upptrappningenav reduktionsplikten pausades av den förra regeringen.