Valrörelsen handlade mycket om energipolitik och höga priser på bensin och diesel. Den förra regeringen genomförde ett tillfälligt stöd för att kompensera hushållen för höga el-priser, men också en tillfällig sänkning av bensin- och dieselskatten för att sänka priset vid pump.
Nu har den nya regeringen lagt sina första förslag på dessa områden. Priset på bensin och diesel sänks med 1 krona per liter, vilket är långt från de löften som gavs inför valet. Där krävde exempelvis Sverigedemokraterna att dieselpriset skulle ner med 10 kr per liter och bensinpriset med 6,50 kr litern.
På sikt är också planen att drivmedelspriserna ska sänkas mer än den krona som nu har presenterats. Regeringspartierna är överens om att från den 1 januari 2024 sänka den så kallade reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är ett styrmedel där andelen biodrivmedel i bensin och diesel successivt ska öka för att minska utsläppen.
Innebär ökade utsläpp
Att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå kan leda till att priset på bensin och diesel sänks med 4-5 kronor per liter. Men det kommer också att innebära att de svenska utsläppen av växthusgaser blir betydligt högre än de annars skulle ha blivit.
Naturvårdsverket bedömer att skillnaden är runt 5 miljoner ton i ökade CO2-utsläpp per år. Minskad reduktionsplikt kommer alltså att öka utsläppen kraftigt från biltrafiken. Därmed skulle Sverige med all sannolikhet missa de klimatmål som riksdagen satt upp till 2030.
Visst, en snabbare övergång till elbilar och en kraftig utbyggnad av laddstolpar skulle åtminstone delvis kunna kompensera detta, men där har regeringen ännu inte presenterat några konkreta förslag.
Och det är osannolikt att detta helt kan kompensera de ökade utsläppen av en minskad reduktionsplikt, menar bland annat Naturvårdsverket. Just reduktionsplikten har ofta beskrivits som den enskilt viktigaste åtgärden för att nå de svenska klimatmålen till 2030.
Samtidigt har reduktionsplikten ifrågasatts alltmer av de politiska partierna på senare tid, eftersom det är en faktor som bidragit till de höga drivmedelspriserna i Sverige.
Besvärligt för Socialdemokraterna
Regeringspartierna säger att även om minskad reduktionsplikt leder till ökade utsläpp i det korta perspektivet är avsikten att lägga förslag som på annat sätt kan bidra till minskade utsläpp inom transportsektorn. Här är utbyggd laddinfrastruktur ett förslag som partierna ofta återkommer till. Samtidigt menar flera partier att klimatpolitiken måste ha ett folkligt stöd och att dagens drivmedelspriser undergräver det.
Hur oppositionen kommer att svara på de förslag som nu presenterats är oklart. Miljöpartiet kommer sannolikt att vara de hårdaste kritikerna. Ett frågetecken kan sättas för Vänsterpartiet, som inför valet intog en mer skeptisk hållning till ökningstakten i reduktionsplikten. Detsamma gäller Socialdemokraterna.
För Socialdemokraterna är den här frågan besvärlig. Å ena sidan vill partiet nå de uppsatta klimatmålen, å andra sidan vill man som stort parti inte föra en politik som riskerar att stöta bort viktiga väljargrupper. Det var ju den förra S-regeringen som lade förslag om att frysa reduktionsplikten på nuvarande nivå och sänka drivmedelsskatterna tillfälligt.