Diskussioner om arbetstidsförkortning har blossat upp den senaste tiden. Fyradagarsvecka ska testas på flera arbetsplatser, men frågan har också lyfts av Socialdemokraterna och blivit en stridsfråga i årets avtalsrörelse. Vårdförbundet har drivit sänkt arbetstid för att fler ska orka med yrket.

– Förhoppningarna är jättestora. Många skulle säga upp sig om det inte går igenom, säger Sara Iznin, specialistsjuksköterska i Örebro.

Men under torsdagen ökade konflikten mellan fack och arbetsgivare då Vårdförbundet varslade om övertidsblockad. Konflikten berör cirka 63 000 medlemmar i samtliga regioner.

– Vi kan inte ha en sjukvård där våra medlemmar riskerar sin hälsa för att medborgarna ska få en god vård. Vi behöver långsiktiga villkorsförbättringar, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

”Vissa kan inte jobba hemma”

Sjukvårdspersonal toppar sjukskrivningsstatistiken och enligt Vårdförbundet jobbar nära en tredjedel av medlemmarna deltid. Arbetstidsexperten Mats Essemyr menar att behovet av kortad arbetstid är större i exempelvis vården än bland kontorsarbetare.

– Vissa grupper kan flexa och jobba hemifrån i allt större utsträckning, men inom vård och omsorg är det ofta omöjligt, säger han.

Men Essemyr tror att en arbetstidsförkortning inom vården skulle bli dyr. Det skulle kräva fler anställda, vilket medför ökade kostnader.

– Antingen behövs omfördelningar eller så behöver vi höja skatten. Frågan är om folk är beredda att betala för att en viss grupp ska få sänkt arbetstid med opåverkad lön, säger han.

”Betalar sig själv”

Men Hampus Andersson, utredare på Kommunal, håller inte med.

– Det finns inga belägg för att arbetstidsförkortning skulle leda till negativa ekonomiska konsekvenser. Det skulle betala sig själv. Man stannar kvar och orkar ett helt arbetsliv och man får ner sjuktalen, säger han.