Totalt 31 länder/regioner har låtit undersöka vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Sverige står sig alltså väl i rankningen: tredje bästa land i läsförmåga och delad tredjeplats i räkning och problemlösning. Finland och Japan är genomgående i topp, enligt OECD:s internationella rapport.
Samtidigt är det fortfarande en stor del av befolkningen, omkring 780 000 personer, som har otillräckliga läsfärdigheter. I gruppen utrikesfödda är det en av tre som har bristande färdigheter i det svenska språket.
Undersökningen visar också att i gruppen 16-25 år har andelen med bristande läsförmåga ökat från 9 till 15 procent sedan 2012. Bland utrikesfödda 16-25 år har nästan varannan otillräckliga läsfärdigheter. Båda resultaten faller dock inom felmarginalen.
Svårare komma in på arbetsmarknaden
Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) tycker att resultaten visar att ”läskrisen fått ett brutalt genomslag i gruppen utrikesfödda”.
– Det betyder att man som ung människa kommer att ha svårt att komma in i det svenska samhället, ha svårt att få ett jobb och ha svårt att vara delaktigt i den svenska demokratin, säger han.
För att vända utvecklingen behövs en skola som tidigt fokuserar på grunderna: att läsa, skriva och räkna, säger Mats Persson.
Han nämner flera åtgärder som ingår i regeringens plan att för att åstadkomma det: mer böcker istället för digitala verktyg, större likvärdighet, bekämpa betygsinflation och oseriösa friskoleaktörer, språkträning i förskolan, mer tid för undervisning samt stöd till utsatta skolor.
Unga vuxna presterar bäst
Som väntat finns också ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation i Piaac. Bland dem med upp till tvåårig gymnasial utbildning saknar en av fyra tillräckliga färdigheter inom läsning.
Skillnader finns också mellan olika årskullar. Allra bäst presterar unga vuxna födda 1989–1996. Deras resultat har också ökat betydligt jämfört med när de var i 20-årsåldern i den förra mätningen.
Resultaten i korthet
- Sverige kommer på tredje plats i både läsning, räkning och problemlösning. Bara Japan och Finland har bättre resultat.
- Majoriteten av den svenska vuxna befolkningen, 63 procent, har goda eller mycket goda läsfärdigheter. Genomsnittet i de deltagande OECD-länderna är 43 procent.
- Omkring 780 000 personer i åldern 16–65 år har otillräckliga läsfärdigheter.
- En av tre utrikes födda har otillräckliga läsfärdigheter.
- I den yngsta åldersgruppen, 16–24 år, har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent.
Källa: SCB
Fakta: Piaac
Piaac står för Program for the International Assessment of Adult Competences och är initierat av OECD. Det har nu gjorts två gånger.
SCB ansvarar för det svenska genomförandet.
160 000 personer födda 1957–2006 i 31 länder/regioner har deltagit i Piaac 2023.
I den svenska delen har 3 700 personer deltagit.
Efter informationsbrev har de svenskar som tackat ja till att delta intervjuats och testats under ett två timmar långt hembesök. Detta skedde 2022–2023.
Intervjufrågorna handlar bland annat om utbildning och it-användning.
Läsning, räkning och problemlösningsförmåga ingår i testet – förmågor som bedöms vara nödvändiga på arbetsmarknad och i samhällslivet.
Testerna genomförs på surfplatta.
Källa: SCB