– Vi väntade på ett startskott för att skala upp iva-platserna, men det kom inte, säger läkaren Johan Berkius.
Ett drygt år senare frågar coronakommissionen landets iva-avdelningar vilka åtgärder som gjordes när man insåg att corona kunde leda till ökad vårdbelastning i Sverige. I svaret från Västervik, som SVT:s Uppdrag granskning tagit del av, beskrivs frustrationen:
”Tyvärr inte så mycket, vår sjukhusledning lyssnade på smittskyddsläkaren som lyssnade på FHM och de förnekade ju länge att det var en pandemi”.
– Det är såklart tillyxat. Men vi väntade på ett startskott utanför sjukhuset i Västervik och frågan är vem som skulle ta det. Idag lutar jag åt SKR.
”Förberedde dygnet runt”
I stället beskriver Johan Berkius att de anställda själva förberedde sig ”på det värsta” dygnet runt, redan i början av mars.
Den 19 mars fick Socialstyrelsen i uppdrag att stödja arbetet med att utöka antalet intensivvårdsplatser. Veckan efter kom beskedet att skala upp även i Västervik. På en och en halv vecka gick de från fem till tolv platser.
Den första covidpatienten lades in först i mitten på april.
Vilken betydelse hade det att ni fick den tiden, att första patienten kom så pass sent?
– Det var otroligt skönt, säger verksamhetschefen Suzanne Axelsson.
Statlig styrning långt bort
Sjukhuset i Västervik är inte ensamma om sin upplevelse: I coronakommissionens rapport om iva-vården skriver utredaren Bengt Gerdin:
”Många delar av den svenska iva-vården uppfattade såväl regional som statlig styrning som något efemärt, något som kanske fanns, men långt bort. Detta perspektiv var mer påtagligt för de mindre avdelningarna på länsdelssjukhusen”.
I slutändan blev bara ett dussin patienter inlagda på iva i Västervik. Men det finns en lärdom till nästa kris, enligt Johan Berkuis.
Hör sjukvårdsdirektören Johan Rosenqvist om kritiken i klippet nedan.