Det första åtgärdsprogrammet för de regalier som fanns kvar i domkyrkan efter stölden blev klar redan i början av sommaren. Nu är det andra åtgärdsprogrammet klart, som handlar om hur regalierna som stals ska restaureras. Föremålen hittades av polisen i Åkersberga i februari, mitt under pågående rättegång mot den 22-årige man som är en av de två personer som dömdes för stölden.

Karl IX:s begravningskrona, Kristina den äldres begravningskrona och Karl IX:s begravningsäpple håller nu på att åtgärdas på ett konserveringscentrum. Det mest omfattande arbetet görs på Karl IX:s krona.

Görs etappvis

– Det är ganska omfattande skador på den. Kronringen är helt deformerad och stommarna har böjts in. Det är inte helt ovanliga saker för en konservator att åtgärda. Ibland behövs det lite mankraft för att åtgärda metallföremål, som till exempel kors på en kyrkogård, säger Ebba Gillbrand, byggnadsantikvarie på länsstyrelsen.

Villkoren för att åtgärda föremålen är att arbetet görs etappvis, så att inte nya skador uppkommer. Först tas dekoren bort så att kronringen kan riktas upp.

– Det mesta av dekoren, stenar och pärlor, behöver tas bort. Varje liten sak är fastsatt med muttrar och skruvar. Det är rätt häftigt att de är i original. Man måste ha särskilda verktyg.

”Blir en del av historien”

Även begravningsäpplet har stora skador efter stölden.

– Det är tunt guld och består av två halvor som har pressats isär. Den övre halvan har blivit ganska kraftigt ihoptryckt, medan den lägre har klarat sig bättre. Men det är en större buckla i den nedre halvan som man kanske inte kommer att kunna åtgärda, säger Ebba Gillbrand.

Kristina den äldres begravningskrona har klarat sig något bättre. Den behöver inte monteras isär helt.

Det är oklart när restaureringen av domkyrkoregalierna blir klar, men Ebba Gillbrand tror att arbetet kommer att ta hela hösten. Föremålen kommer inte att bli i nyskick, då en del skador fanns på dem redan före stölden.

– Det kommer också att finnas en del märken efter stölden. Det blir en del av historien och det kulturhistoriska värdet.