Bangladesh tillfällige ledare Muhammad Yunus dundrade mot de rika länderna på COP29. Bangladesh riskerar att förlora 17 procent av sin yta på grund av klimatförändringar.

- Varför ska vi ens förhandla? Ni orsakade problemet, ni får lösa det!, sa Yunus.

Yunus, som fick Nobels fredpris 2006 ("De fattigas bankir"), kallade klimatförhandlingarna förnedrande för fattiga länder.

- Det är fel att se det som en fiskmarknad full av folk som ska göra de bästa klippen, sa han.

Jorden slår värmerekord i år. Samtidigt kommer koldioxidutsläppen från olja, gas och kol att öka 0,8 procent. Det släpps ur 1 200 ton i sekunden. Det visar en ny rapport från Global Carbon Project. Det är ändå mindre än 2023 då ökningen var 1,4 procent.

- Vi gör för lite, så enkelt är det, säger Mike O'Sullivan, klimatforskare från universitetet i Exeter.

Tillväxtländer ökar

Kinas utsläpp har inte ännu börjat minska, + 0,3 procent. (Indien +4,6%, EU - 3,8%, USA- 0,6%)

De samlade utsläppen inklusive avskogning och jordbruk står däremot still.

- Det är uppmuntrande bland alla dåliga nyheter, säger forskaren Michael Mann, Pennsylvania.

Just nu: Regeringen håller pressträff om det svenska klimatbiståndet

Medverkar gör bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Se sändningen på Regeringens hemsida.

Emma Wiesner (C) levererar hård kritik mot den svenska regeringens klimatpolitik i samtal med EU-parlamentarikerna Isabella Lövin (MP) och Beatrice Timgren (SD).

Kolla på sändning från SVT Forum i klippet:

Under förra årets COP28-möte i Förenade Arabemiraten beslutades det att ny fond ska inrättas för att hjälpa särskilt sårbara länder att hantera klimatrelaterade skador och förluster, efter exempelvis naturkatastrofer.

Sveriges regering annonserar nu ett stöd på 200 miljoner kronor till den nya fonden, som nu håller på att startas.

"Sveriges stöd bidrar till att länder bättre kan förbereda sig för - och hantera - klimatförändringarnas konsekvenser, vilket kan minska behovet av stora humanitära insatser efter att krisen skett", säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande.

Utöver Sverige har 23 andra länder gett löften om att bidra till fonden. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kommer regeringen noga att följa upp att pengarna gör nytta.

Den omstridda frågan om utsläppshandel klubbades redan första dagen på COP 29. Reglerna har diskuterats under ett decennium. Genom att förbereda Artikel 6:4 på ett förmöte la Azerbajdzjan grunden för ett snabbt beslut som ska kunna ingjuta hopp i resten av mötet.

- Det kommer definitivt sätta stämningen i förhandlingsrummet, sa vice ordförande Yalchin Rafijev.

Beslutet innebär att man enats om en standard för hur man ska räkna.

-Redan nästa år kan de första utsläppskrediterna under det nya systemet ges ut, sa Maria AlJishi som lett förhandlingarna.

Nu väntar ytterligare förhandlingar om detaljer i reglerna.

Utvecklingsländerna har inför COP29 krävt att målet för klimatfinansiering ska mer än tiodubblas. På frågan om vad regeringen anser om kravet vill klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inte precisera några siffror, utan menar att frågan är komplex.

- Vi kommer självklart förhandla siffran, men vi kommer allra främst förhandla behovet av transparens. Det finns många länder som vill ta del av pengar för omställningen som också har stora problem med korruption, säger Pourmokhtari i SVT:s livesändning.

- Jag vill se att pengarna faktiskt hamnar på saker som minskar utsläppen och inte på något annat. Det är en sak som försvårar sådana här förhandlingar och gör att de tar tid, tillägger hon.

Värdlandet Azerbajdzjan har fått hård kritik för att vara ett oljeland som brister i mänskliga rättigheter.

- Jag instämmer i den kritiken. Det är djupt problematiskt att se hur Azerbajdzjan inte minst förhindrar möjligheten för civilsamhället, granskande journalister och ländernas regeringar att få tillgång till det här mötet.

Storbritannien blir ett av de första länder att presentera en ny nationell klimatplan (NDC) som ska gälla fram till år 2035.

På COP29 berättade landets premiärminister Kier Starmer att Storbritanniens nya mål är att minska sina utsläpp med 81 procent jämfört med år 1990. Detta ska uppnås bland annat genom mer havsbaserad vindkraft och investeringar i ny kärnkraft.

NGOs på plats välkomnar beskedet, men säger att det måste backas upp av en tydlig plan som säkerställer att målet uppfylls.

Senast i februari 2025 ska alla länder ha lämnat in en uppdaterad Nationally Determined Contribution (NDC) till FN, som beskriver hur deras utsläpp ska minska.