Rättsmedicinalverket, RMV, fick i maj i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar på ensamkommande asylsökande samt att utveckla metoderna för detta. Sedan dess har RMV gått igenom forskningen kring de olika metoderna.
Tidigare i höst meddelade så RMV att man kommer att använda två olika metoder: magnetkameraröntgenundersökning, eller MR-undersökning, av den nedre tillväxtzonen i lårbenet, samt tandröntgen för att bedöma visdomständernas mognadsgrad.
– Vi vill göra MR-undersökningar på knän, som visat goda resultat hittills, trots att den inte används i andra länder, men har valt att komplettera med tandmognadundersökningar, som gjorts mycket mer, för att även ha en beprövad metod i arbetet, berättar Elias Palm, specialistläkare i rättsmedicin och metodansvarig vid Rättsmedicinalverket.
Uppgiven ålder registreras först
När någon som söker asyl säger att hen inte fyllt 18 år kommer först den ålder den asylsökande själv uppger att registreras, precis som det är idag. Men om Migrationsverket tvivlar på uppgiften ska man kunna välja att genomgå en medicinsk ålderbedömning och på så sätt styrka sin ålder. Och det är alltså där Rättsmedicinalverkets undersökningar kommer in.
Resultaten av den medicinska ålderbedömningen blir en viktig del, när Migrationsverket beslutar om uppehållstillstånd. Regeringen har dessutom nyligen föreslagit att ålderbedömningar fall även ska kunna göras tidigare under asylprocessen. Då kan resultaten från de medicinska bedömningarna också få effekt för hur den asylsökande behandlas och i vilken boendeform någon ska placeras.
Elias Palm betonar att det inte finns någon medicinsk metod för att avgöra vilket datum någon är född, men lyfter fram att på gruppnivå är sambandet mellan vissa mognadsfaser och åldrar fördelat enligt en så kallad normalfördelningskurva. Det innebär att vid vissa åldrar har de allra flesta i en normalbefolkning genomgått vissa mognadssteg. Väljer man då att titta på mognadsfaser som inträffar sent minskar risken att barn felaktigt bedöms som vuxna.
Det är förklaringen till att RMV valt just den nedre tillväxtzonen i lårbenet, även om den inte provats så mycket ännu. Den mognar vanligtvis färdigt mellan 22-28 års ålder, alltså en bit efter 18-årsåldern.
– Vi ska inte bestämma exakt ålder utan fokusera på 18-årsgränsen, säger Elias Palm. Vårt svar till Migrationsverket kommer att handla om sannolikheten att någon fyllt 18 år, inte exakt hur gammal någon är.
Utesluta vuxna
Men en del av uppdraget är också om att se till att resurser som är avsedda för barn inte går till vuxna. Risken med en metod där man fokuserar på tillväxtområden, som i normalfallet mognar sent, är att många vuxna kommer att passera som barn. Problem som uppstår när vuxna hamnar på ungdomsboenden har uppmärksammats mycket i media på senare tid.
För att försöka komma till rätta med det har RMV valt att komplettera med tandmognadsundersökning med röntgenbilder, även om den metoden kritiserats hårt internationellt eftersom utfallet blivit så olika beroende på vilka befolkningsgrupper man bedömt och vilka läkare som gjort bedömningen.
RMV:s plan för att komma åt detta är att ta bort flera av bedömningsstegen på skalan och att ha två oberoende bedömningar av alla bilder.
Två tandläkare ska bedöma visdomständernas mognad med frågeställningen: mogen eller omogen. För att visdomständerna ska anses ha mognat, måste båda tandläkarna komma till denna slutsats, oberoende av varandra. I annat fall bedöms visdomstanden vara omogen. Sedan vägs tandbedömningarna och knäledsbedömningarna samman.
– Om någon har en omogen knäled, men fullt mogna visdomständer kommer säkerheten i svaret vara något lägre än om både visdomständerna och knäleden skulle vara fullmogna, säger Elias Palm.
När det gäller kritiken om att det finns skillnader i skelett- och tandmognadsgrad mellan grupper med olika etnisk bakgrund och olika socioekonomiska förhållanden, menar Elias Palm att dessa skillnader främst återfinns i de yngre åldrarna. Under den sena tonåren utjämnas dem.
Tandmognadsundersökningar har använts i Sverige både i asylprocesser och i rättsfall tidigare. Tidigare i år godkändes en dom i högsta domstolen, och metoden ansågs tillräckligt säker för att göra åldersbedömningar.
På måndag sänds ett längre reportage om svårigheten med medicinska åldersbedömningar i Vetenskapens Värld i SVT2 klockan 20.00.