Halterna uppmättes till 405,5 miljondelar, en ökning från 403,3 miljondelar 2016. Måttet i sig säger kanske inte så mycket till gemene man, men enligt WMO:s rapport är det 3-5 miljoner år sedan koldioxidhalten var lika höga.
Extremväder och havsnivå
På den tiden, samma geologiska period (pliocen) som de tidigaste människoliknande varelserna började resa sig upp på bakbenen, var jordens temperatur 2-3 grader varmare än i dag. Detta märktes också på smältande isar och en havsyta som låg 10-20 meter högre än den gör i dag.
Eftersom koldioxid ökar på den globala uppvärmningen, kan vi kan vänta oss något liknande i framtiden också, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
– Det leder till högre havsvattenstånd, minskande havsis i Arktis, krympande glaciärer och förändringar i nederbörden. Det leder till förändringar i vissa väderextremer, exempelvis värmeböljor.
Stora kostnader
Enligt FN har 17 av de 18 varmaste åren som finns registrerade inträffat sedan 2001. Man har också beräknat att kostnaden för klimatrelaterade katastrofer under 2017 uppgick till mer än 500 miljarder dollar – 4 500 miljarder kronor.
Klimatförändringarna går inte att stoppa, men de går fortfarande att bromsa, förklarar Markku Rummukainen.
– Vi kommer inte undan klimatförändringar eftersom de redan pågår och utsläppen fortsätter, men det går att bromsa in dem och hindra att de blir allt större.
Bubblor ger svar
Men hur kan man veta något om luftens sammansättning i forntiden? Svaret finns i luftbubblor som bevarats i isen. Genom att analysera borrkärnor från Grönland har forskare med stor precision kunnat kartlägga koldioxidhalten så långt som 800 000 år tillbaka i tiden.
Längre tillbaka än så ökar osäkerheten, men genom att bland annat studera fossiliserat material har man kunnat uppskatta hur atmosfären var sammansatt för fem miljoner år sedan.
Fakta: Parisavtalet
- I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.
- Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
- Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.
- Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat – den påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. När det talas om växthuseffekten i samband med klimatförändringar menas ofta en förstärkning av den för livet på jorden livsnödvändiga och naturliga växthuseffekten.