Vetenskap
Den 9 december 2016 skickade den kinesiska kvant-kommunikationssatelliten QUESS en första signal till jorden. Foto: AFP

Dags för mystiska fotoner att få priset

Uppdaterad
Publicerad

Experimentet som bevisade att Albert Einstein hade fel om kvantfysiken har i många år varit en av storfavoriterna för nobelpriset i fysik.

Men kanske är det dags för ett fysikpris för mänsklighetens bästa och belöna forskarna bakom den första moderna klimatmodellen, tycker SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström.

I december 2016 skickade världens första kvant-kommunikationssatellit, kinesiska QUESS, en kvantsignal ner till jorden. Den bestod av två tvillingfotoner, alltså ljuspartiklar, som riktades åt var sitt håll. Den ena åkte till en mätstation i Delingha på den tibetanska högplatån och den andra till Lijiang som ligger 120 mil söderut i Kina.

Bell-test

När de anlände sina respektive mätstationer gjordes ett så kallat Bell-test. Forskarna ville ta reda på om tvillingfotonerna var kvantmekaniskt sammanflätade med varandra. Det är ett långt ord för en mystisk egenskap som ger sig till känna i den lilla kvantvärlden.  

Fotonpar som sänds ut ur samma ljuskälla står i omedelbar kontakt med varandra. Det är som om de är varandras spegelbilder. Om den ena börjar snurrar till vänster snurrar den andra omedelbart till höger, och det utan att kommunicera med varandra.

Spöklikt

Men hur kan det vara möjligt? Albert Einstein trodde inte att kvantmekanisk sammanflätning kunde existera och kallade det för spöklik-avståndsverkan. Allt fler experiment visar nu att naturen verkligen beter sig så konstigt.

Det kinesiska Bell-testet bevisade att också tvillingfotonerna som fångades upp av mätstationerna på jorden var sammanlänkade. Avståndet emellan dem är 120 mil och det slog det gamla Bell-test rekordet som var 14 mil.

Bortom tid och rum

Det här är fysik som inte tycks ta hänsyn till varken tid eller rum men som ändå kan bli praktisk genomförbar inom några år, exempelvis inom extrem säker kvantkryptering.

Tre personer är favorittippade för sina pionjärexperiment som bevisar kvantmekanisk sammanflätning. Det är amerikanen John Clauser, fransmannen Alain Aspect och österrikaren Anton Zeilinger.

Förutsäga klimatet

Men om prisutdelarna verkligen skulle ta uppmaningen i Nobels testamente om att prisen ska gå till vetenskaper som arbetar för mänsklighetens nytta borde priset inte gå till den mystiska kvantvärlden utan till forskning om den värld vi helt påtagligt lever i och som står inför en hotande klimatkris.

År 1967 publicerade Syukuro Manabe (Japan) och Richard Wetherald (USA) en vetenskaplig klimatartikel som av många anses vara den mest inflytelserika någonsin. Manabe och Wetherald konstruerade den första moderna klimatmodellen som hjälper till att analysera och förutsäga klimatets utveckling. Det är livsviktig forskning.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.