Orkaner, eller tropiska stormar, är dödliga och kan ställa till med enorma materiella skador. Därför samarbetar myndigheter världen över för att följa deras väg. Då är det praktiskt att använda samma namn, så att alla vet vilken storm man pratar om. Särskilt som det ofta kan rasa flera oväder samtidigt.

I Karibien finns sedan hundratals år en tradition av att uppkalla orkaner efter namnsdagen den helg som ligger närmast orkanens första dag. I dag är det internationella World Meteorological Organization som bestämmer namn långt i  förväg baserat på var i världen ovädret uppstår. Namnen ska vara bekanta för befolkningen i de länder som riskerar att påverkas.

Ja, eftersom antalet namn är begränsat så kan samma namn användas gång på gång. Tropiska stormar döps alltså inte efter personer utan efter en i förväg bestämd lista. Men namnet på särskilt förödande oväder brukar strykas. Till exempel så är Mitch, namnet på den storm som 1998 kan ha krävt upp emot 20.000 dödsoffer i Karibien och Centralamerika, för alltid ersatt av Matthew.

En mycket kraftig tropisk storm som når en vindhastighet på minst 64 knop, dvs knappt 120 kilometer i timmen. Orkaner får sin energi från temperaturskillnader och uppstår över varma havsområden över hela jorden. Ordet orkan kommer från amerikanska ”hurricane” och används om oväder i den delen av världen. I sydostasien kallas de tyfoner efter kinesiskans ”tai fung”.

Nej, Gudrun var en storm där vissa vindbyar uppnådde orkanstyrka. I Sverige finns ingen tradition av att namnge stormar. Den förödande Gudrun borde ha kallats för ”januaristormen 2005”, men eftersom den norska vädertjänsten redan hunnit döpa den till Gudrun fick det namnet fäste även i Sverige. Numera har SMHI enats med sina danska kolleger att samråda om namnsättning.  I Tyskland kallades Gudrun för övrigt ”Erwin”.