Vilka är de nya virusvarianterna?
- En brittisk virusvariant (B.1.1.7) misstänks ha debuterat i september. Fall har har konstaterats i ett hundratal länder, däribland Sverige. Mycket talar för att denna variant tagit över spridningen i stora delar av världen, inte minst i Europa.
- En sydafrikansk (B.1.351)variant upptäcktes i oktober och smittfall har hittills upptäckts i mer än 40 andra länder.
- En brasiliansk (P.1)variant uppstod troligen i redan i juli. Den har hittills haft begränsad spridning, men har konstaterats i Sverige.
För coronavirus, liksom i stort sett alla andra virustyper, är återkommande mutationer en naturlig del av biologin och en förutsättning för fortlevnad, och sannolikt finns betydligt fler än de som nämns ovan. Vanligen innebär mutationerna att infektionen blir lindrigare. Detta rent evolutionärt eftersom ett virus som gör de smittade så sjuka att de inte orkar träffa andra individer, eller rentav dör, får svårt att sprida sig.
Är varianterna farligare och fungerar vaccin?
Uppgifterna om muterade virusformer väcker säkert oro hos många människor, men det finns i nuläget inga data som tyder på att de ger svårare infektion eller sjukdomsförlopp än det ”ursprungliga” SARS CoV.
Dagens vacciner har tagits fram utifrån det ursprungliga viruset men skapar ändå en relativt stor variation av olika antikroppar hos den som vaccineras. Om någon av dem skulle tappa sin funktion gentemot muterade virus är forskarna ändå övertygade om att vaccinerna skyddar ändå – åtminstone mot allvarlig sjukdom.
Hur starkt skyddet är vet man inte. Det är föremål för intensiv forskning och WHO uppmanar alla länder att dela med sig av sina senaste forskningsrön om viruset.
I ett värsta-scenario – där viktiga antikroppar blir helt verkningslösa mot muterade virus – kan vaccinen ändras så att de ger antikroppar som biter på de nya virusvarianterna. Enligt industrin skulle det kunna ske så snabbt som på några veckor.
Hur har de muterat?
Samtliga tre varianter har mutationer i sitt spikprotein, virusets ”klubbor” som känner igen värdens celler, binder sig till dem och gör det möjligt för viruset att ta sig in och föröka sig. Det här är mutationer som troligen gör att varianterna har lättare att sprida sig.
Exakt hur mycket lättare är fortfarande oklart. Tidigare trodde forskarna att den brittiska varianten var 70 procent mer smittsam än ”originalviruset”. Det har nu justerats ned något, men osäkerheten är stor.
De sydafrikanska och brasilianska varianterna bär dessutom på ytterligare en mutation (benämnd E484K) som forskarna tror kan lura immunförsvaret så att det inte ”minns” viruset och hur kroppen kan bekämpa det. Dessa virusvarianter har därför troligen lättare att återinfektera individer som redan haft covid-19.
Varför behövs åtgärder?
Trots att de muterade virusen inte anses vara extra farliga görs det stora ansträngningar för att hindra dem att spridas. Många länder, däribland Sverige, har infört krav på negativt covid-test för att över huvud taget tillåta andra länders medborgare att passera gränsen. Svenskar som varit utomlands ska testa sig direkt efter hemkomst och dessutom isolera sig i minst sju dagar.
Folkhälsomyndigheten uppmanar de regionala smittskydden att vara extra vaksamma på smittoutbrott kopplade till utlandresor. Dna-sekvensiering av positiva provresultat ska prioriteras för att upptäcka mutationer. Hittills har dock laboratoriekapaciteten varit låg och mörkertalet är sannolikt stort.
Ju mer spridning muterade virus får, desto större blir sannolikheten att ytterligare förändringar uppstår. Om det skulle etableras en varianter som är verkligt vaccinresistent, finns det risk att alla de vaccinationer som gjorts hittills måste göras om.