Enligt FN är en miljon av planetens totalt åtta miljoner djur- och växtarter hotade – och med dem livsviktiga ekosystem. Mot det katastrofscenariot samlas nu representanter från hela världen i Cali i Colombia för att enas om konkreta lösningar som kan stoppa den snabba förlusten av biologisk mångfald.
– Mycket står på spel. Artutrotningen skadar inte bara naturen utan även ekonomin. Det finns länder som vill exploatera sin natur och sina hav och då kan Sverige visa att det går att stärka ekonomin utan att skada naturen, säger miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som reser till Colombia nästa vecka.
Mycket kan räddas
Men bara en bråkdel av deltagarländerna har lämnat in de åtgärdsplaner man utlovade vid COP15 – Sverige är en av syndarna. Här på hemmaplan har mycket biologisk mångfald redan gått förlorad då många arter fått sin livsmiljö förstörd av ensidigt jord- och skogsbruk. Och enligt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén finns det mycket regeringen kan göra:
– Det är bra att regeringen har ambitioner internationellt, men det rimmar illa med det vi ser på hemmaplan där man drar ner på pengarna till skydd av natur, försöker luckra upp strandskyddet och motarbetar EU:s naturrestaureringslag.
SNF är bland annat kritiska till att regeringen minskat nästa års anslag till skydd av värdefull natur med nästan en tredjedel till 1,1 miljarder kronor. Pengar man menar bland annat kunde gått till markägare som frivilligt skyddar värdefull skog.
Miljöministern försvarar sig:
– Vi behöver miljöorganisationer som alltid vill att Sverige ska vara bättre men jag tycker att de stirrar sig blinda på själva anslagen och missar vad den här regeringen faktiskt gör för att skyddet ska utvecklas, inte minst vad gäller havet.
Sjätte massutdöendet – kan stoppas
Forskare menar att det pågår ett sjätte massutdöende på vår planet. Denna gång orsakat av mänsklig aktivitet som föroreningar, skogsskövling, ensidigt jordbruk, ohållbart fiske, spridande av invasiva arter och förändrat klimat.
Romina Pourmokhtari (L) delar den uppfattningen men anser att det finns ljusglimtar och att utvecklingen kan vändas :
– Jag tycker att avtalet om att 30 procent av alla värdefulla land- och havsområden ska få skydd senast 2030 var en stor framgång. Nu ska vi se till att de målen nås. Det är enorma världen som står på spel.
Detta är COP16
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP16, äger rum i Cali i Colombia den 21 oktober–1 november.
COP står för Conference of the Parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 16 anger vilket möte i ordningen det är.
Några frågor som kommer behandlas under COP16 är:
- Genomförande. Alla länder ska ha nationella genomförandeplaner på plats inför COP16, eller ha rapporterat in mål. De förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
- Finansiering. Hur ska miljöarbetet finansieras? Utvecklingsländerna behöver ekonomiskt stöd för att kunna genomföra ramverket.
- Rättvis fördelning av nytta. Detta är ett av huvudmålen i konventionen om biologisk mångfald från 1992 och handlar om hur nyttan av genetiskt material från växter och djur ska fördelas rättvist, till exempel vid tillverkning av läkemedel och liknande.
Biologisk mångfald
- Biologisk mångfald är den variation som finns inom och mellan arter och livsmiljöer. Lite förenklat – hur många levande organismer som finns.
- Den biologiska mångfalden bidrar till fungerande ekosystem, som i sin tur är en förutsättning för att vi människor ska få mat på bordet, rent vatten och frisk luft.
- Krisen för den biologiska mångfalden är akut och forskare varnar för att världen är på väg mot ett sjätte massutdöende. Till exempel har bestånden av ryggradsdjur minskat med 70 procent sedan 1970.
- Även i Sverige har flera rapporter visat på ett allvarligt läge och negativ trend för den biologiska mångfalden. För närvarande är mer än 4 700 arter rödlistade här.
Källa: Naturvårdsverket, SLU
