Ny forskning: Därför hjälper magiska svampar mot depression

Uppdaterad
Publicerad

Det narkotikaklassade ämnet psilocybin som finns i magiska svampar har i flera vetenskapliga studier visat sig hjälpa mot depression. Nu kommer ny forskning med en möjlig förklaring. 

Psilocybin har visat lovande resultat för att behandla depression. En nypublicerad studie i Nature Medicine visar nu vad som händer i hjärnan under påverkan av psilocybin.  

– Hjärnan är bättre sammankopplad efter ruset av psilocybin, säger David Nutt, professor i neuropsykofarmakalog vid Imperial College i London, en av forskarna bakom studien.  

Områden i hjärnan släcks ned 

Med hjälp av magnetkamerabilder har forskarna undersökt nästan 60 personer. Forskarna såg att substansen släcker ned aktiviteten i hjärnans olika kontrollcentrum under påverkan av psilocybin. Det är områden som utvecklas och blir starkare i takt med att vi växer upp. 

–  En stor del av att växa upp handlar om att vi tränar hjärnan att göra några få saker väldigt bra. Vi talar samma språk och vi blir en del av samhället. Vår hjärna blir väldigt tillförlitlig, men ibland kan det slå över och vi hamnar i ett depressivt tänkande av ältande som inte går att fly ifrån – förutom under ett psykedeliskt rus, säger David Nutt. 

“Du befriar hjärnan” 

Under det psykedeliska ruset börjar hjärnans alla delar att kommunicera mer fritt med varandra.  

– Du befriar hjärnan till ett tillstånd som du inte varit i sedan du var en liten bebis. När du är ett litet barn kommunicerar alla delar i hjärnan med varandra, säger David Nutt.  

Forskarna liknar effekten på hjärnan vid att skaka om en snökula. Skadliga tankemönster bryts under det psykedeliska ruset och nya minnesspår kan börja formas.   

– När hjärnan återställs igen efter ruset så är hjärnan inte lika rigid och fast I samma ältande tankemönster som innan. Den fungerar mer normalt och är bättre sammankopplad, vilket våra magnetkamerabilder visar, säger David Nutt.  

Jämförde psilocybin med SSRI 

Forskarna ville även jämföra den antidepressiva effekten av psilocybin med traditionella antidepressiva läkemedel SSRI. Hos nästan 30 procent av deltagarna minskade symptomen på depressionen i gruppen som fick vanliga antidepressiva läkemedel. Motsvarande siffra i psilocybingruppen var 60 procent. Studien var liten, men forskarnas slutsats är att psilocybin är ett minst lika bra alternativ som antidepressiva läkemedel.  

– Vi upptäckte även att de i psilocybingruppen skattade att deras välmående var högre, säger David Nutt.  

Visar långvariga effekter 

Orsaken till det tror forskarna beror på att psilocybin verkar på ett annat sätt i hjärnan än antidepressiva läkemedel. David Nutt jämför effekten av antidepressiva läkemedel med ett gips på ett brutet ben. Den antidepressiva medicinen skyddar stresscentret i hjärnan och hjärnan läker.  

– Men det läker till ett pris eftersom medicinen även dämpar andra delar i det emotionella centret i hjärnan. Människor kan känna att de inte är deprimerade, men det njuter heller inte av livet. Psilocybin däremot verkar i kortex, den tänkande delen av hjärnan. Det gör att njutning inte dämpas, säger David Nutt. 

Resultaten har visat långvariga effekter.  

– Vi har sett permanenta hjärnförändringar av psilocybin efter en månad och psykologiska effekter kan vi se över ett år senare, säger Robin Carhart-Harris, professor i neurovetenskap och psykiatri som också var en del av studien.  

Mer om framstegen inom den psykedeliska vetenskapen ser du i ”Frisk av magiska svampar” på Vetenskapens värld måndag den 25 april klockan 20:00 i SVT2 eller på SVTPlay. 

Om magiska svampar

Psilocybin är den aktiva substansen i så kallade magiska svampar.  

Psilocybin omvandlas i kroppen till ämnet psilocin. När det stimulerar 5HTA2-receptorn i hjärnan uppstår hallucinationer.  

Toppslätsskivlingen som växer i Sverige innehåller psilocybin, men det finns även i andra svampar och växter.  

Magiska svampar är narkotikaklassade i Sverige.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.