I samband med Elizabeth Chrastils första graviditet fick hon idén att forska på sin egen hjärna. Under tre års tid genomgick hon 26 magnetkameraundersökningar (MRT) före, under och efter graviditeten.

I dag är hennes son fyra och ett halvt år gammal och fullt frisk.

– Jag hade en enkel graviditet. Jag fick ingen graviditetsdepression eller hjärndimma och födde vid utsatt tid, säger Elizabeth Chrastil som ingår i forskargruppen på University of California som genomförde studien.

Hjärnan specialiseras

Bilderna från magnetkameran kunde sammanfogas till en kort film som visar att nervceller försvann, speciellt i de områden som är viktiga för att hantera sociala sammanhang. Det skulle kunna bero på att hjärnan mognar och specialiserar sig.

MRT-bilderna kunde också visa en tillväxt av hjärnans så kallade vita substans under graviditetens första del. Den vita substansen består av nervtrådar som kopplar ihop nervcellerna så att de kommunicerar med varandra. Mer vit substans gör att kommunikationen flyter bättre.

Strax efter graviditeten minskade hjärnans vita substans och gick tillbaka till den mängd som fanns före graviditeten.

– Vetenskapligt är studien briljant och kittlande, säger Inger Sundström Poromaa, forskare i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.

Kritik mot MRT-undersökningar

Det finns inget belägg för att MRT är farligt för gravida, men i Sverige råder fortfarande en försiktighetsprincip. Inger Sundström Poromaa är kritisk till att det gjordes 15 MRT-undersökningar på en gravid kvinna.

– Jag skulle inte våga säga att det är säkert. På det sättet kan jag tycka att den här forskningen är oetiskt utförd, utan att ta full hänsyn till vad det här faktiskt skulle kunna få för konsekvenser för barnet, säger Inger Sundström Poromaa.

Studien är etikgodkänd av Irvine Human Subjects-kommittén vid University of California och publicerad i Nature Neuroscience.

Rättelse: I en tidigare version av artikel förkortades magnetkamera felaktigt för MTR. Rätt är MRT.