– Danskan Lotte Bjerre Knudsen, 60 år, är vetenskaplig chefsrådgivare på det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk, med ett marknadsvärde högre än hela Danmarks BNP. Hon har kämpat i motvind mot chefer på företaget som förr tjänade pengar på insulin. Med hennes medicin skulle inte insulinet spela samma roll, svarar Johan Bergendorff.
Varför kallas hon GLP-1 mamman?
– Hon har varit avgörande för den nya behandlingen av fetma och typ-2 diabetes. Det är läkemedlen med glukagonliknande peptid 1 (GLP-1) som härmar ett tarmhormon som utsöndras när vi ätit. Medicinerna binder till receptorer i hjärnan som ökar mättnadskänslan och fördröjer tömningen av magsäcken och får bukspottskörteln att utsöndra insulin.
Skulle hon få dela det med några?
– Priserna går oftast till tre forskare som är max. Så sannolikt får hon det ihop med makedonsk/amerikanskan Svetlana Mojsov och amerikanen Joel Habener som gjort grundforskningen.
Men priset skulle också kunna gå till hjärnforskning?
– Ja, amerikanskan Ann M. Graybiel är nummer två på min lista. Hon har upptäckt viktiga funktioner, som de basala ganglierna mitt inne i hjärnan styr, fortsätter Johan Bergendorff. De är inblandade i tänkande och känslor som styr våra vardagsvanor och beroende, men också i sjukdomar som tvångssyndrom, depression och ångest. Hon skulle antagligen få medicinpriset med japanen Okihide Hikosaka och tysken Wolfram Schultz.
Upptäckte hon den delen av hjärnan?
– Nej, den beskrevs redan för 150 år sedan och man visste före Graybiels forskning att den kan orsaka ofrivilliga rörelser som vid Huntingtons sjukdom eller Parkinsons.
Du har dessutom en tredje kandidat?
– Libanesiskan Huda Y. Zoghbi som flydde från Beirut i mitten av 70-talet till USA och pluggade där till läkare. Hon mötte flickor som drabbats av en mystisk åkomma. De hade stannat i sin hjärnutveckling, slutat prata eller söka kontakt med andra och kunde bara vrida sina händer.
– Zoghbi trodde att det handlade om en genetisk sjukdom. Nu vet vi att Retts syndrom drabbar en på 10 000 flickor och hon bestämde sig för att forska fram en bot. Det tog fler decennier innan hon hittade den trasiga genen och i år har man börjat behandla ett fåtal barn och vuxna med Retts syndrom med genterapi som verkar förbättra deras tillstånd.
Se tillkännagivandet av Nobelpriset i medicin med start 11:25 i SVT 1 eller på SVT Play.