Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här tillkännager Kungliga Vetenskapsakademien vilka som tilldelas årets nobelpris i fysik. Foto: Christine Olsson/TT

John Hopfield och Geoffrey Hinton får årets Nobelpris i fysik 2024

Uppdaterad
Publicerad

Amerikanen John Hopfield och britten Geoffrey Hinton får årets Nobelpris i fysik. De prisas för sina upptäckter och uppfinningar inom maskininlärning och artificiella neuronnätverk.

Årets Nobelpristagare i fysik har visat oss hur man kan få maskiner att tänka – som människor. I stället för hjärnans neuroner har maskinen noder som kan anta olika värden. De här noderna kan, precis som våra neuroner, tränas att kopplas ihop med varandra.

”Årets pris handlar om maskiner som lär sig”, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien.

Nobelpriset 2024

AI har 70-årig historia

Fysikpristagarna har lagt grunden för Artificiell Intelligens, AI, som idag revolutionerar hela samhället. Men forskningsfältet AI har en nästan 70-årig historia, själva begreppet har funnits sedan 1955.

Amerikanen John Hopfield kom på ett sätt att spara och återskapa mönster, med hjälp av atomernas fysiska egenskaper.

Geoffrey Hinton vidarutvecklade sedan Hopfields nätverk och använde sig av statistisk fysik som arbetar med olika sannolikheter för att en bild ska uppstå.

– Jag tror att AI kommer att ha ett enormt inflytande. Det kommer att vara jämförbart med den industriella revolutionen, sa Geoffrey Hinton på telefon under Kungliga Vetenskapsakademiens presskonferens.

Geoffrey Hinton brukar kallas för AI:s gudfader på grund av sina banbrytande upptäckter om AI. Han har länge haft en hög position på företaget Google men hoppade av förra året. Han har blivit känd för sin kritik av AI.

– Vi har ingen erfarenhet av hur det är att ha saker som är smartare än oss, sa Geoffrey Hinton på telefon under Kungliga Vetenskapsakademiens presskonferens.

Artificiell intelligens har idag blivit var mans redskap. Den finns i våra mobiltelefoner och datorer. Dessutom har den blivit ett ovärderligt redskap för vetenskapen där AI bland annat används för att analysera stor mängd data.

AI hallucinerar – och människor också

Och att AI inte riktigt går att lita på – det har många märkt av i olika chatbotar som Chat GPT. Den hittar helt enkelt på, hallucinerar.

– Människor fabulerar också, halvsanning och saker man inte riktigt minns är typiskt i mänsklig konversation. Språkmodellerna gör precis som de flesta människor gör, sa Geoffrey Hinton i en intervju i Technology Review förra året.

John Hopfield är född 1933 i Chicago, och Geoffrey Hinton är född i London 1947. Hinton är professor vid University of Toronto, medan Hopfield är professor vid Princeton i New Jersey, USA.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset 2024

Mer i ämnet