Påstående: ”Det är mycket tydligt att man inte får sälja vapen till länder som är i krig och krigssituationer.” (Margot Wallström, SVT Nyheter, 25 juni 2018)

Den 27 februari 2016 dödades 39 människor varav nio barn vid ett saudiskt flyganfall mot en marknad i Jemens huvudstad Sanaa. Tre veckor senare anföll stridsflygplan en marknad i Al Khamees i nordvästra Jemen. 106 civila dog.

Ett halvår senare dog 150 människor när en begravning i Sanaa bombades.

”Helt klart en väpnad konflikt”

FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon krävde en utredning om brott mot krigets lagar och sa i samband med det:

”Luftangrepp av den saudiledda koalitionen har redan skapat oerhört lidande och förstört mycket av landets medicinska och civila infrastruktur”.

Saudiarabien, som länge har köpt krigsmaterial från Sverige, leder koalitionens flygbombningar vilka hittills har skördat otaliga civila dödsoffer och slagit ut nästan hälften av landets sjukhus och vårdinrättningar.

– Detta är helt klart en väpnad konflikt där det också begås allvarliga brott mot folkrätten, säger Dick Clomén, expert på folkrätt på Svenska Röda korset.

Konflikten i Jemen står mellan de av Iran stödda shiitiska huthirebellerna och den av sunnitiska Saudiarabien stödda regimen. Den har utvecklats till en av världens just nu största humanitära katastrofer. Tiotals miljoner jemeniter lider av hungersnöd. Två miljoner människor är på flykt och tiotusentals beräknas ha dött.

Mellan 2010 och 2017 köpte Saudiarabien svenska vapen för över fem miljarder kronor, bland annat Saab:s övervaknings- och stridsledningssystem Erieye. Den ansedda vapen- och försvarstidningen Jane's defence weekly beskrev affären så här:

”Det mest uppenbara uppdraget för Erieye är utmed den omstridda gränsen mot Jemen. Systemets /…/ förmåga är oerhört värdefullt för kungadömet.”

Lång lista av länder

Förutom Saudiarabien deltar åtta länder i kriget. Bland dem Förenade Arabemiraten som också har köpt Erieye. Efter att landet gick in med trupper och stridsflyg i Jemen fick man 2016 tillstånd att köpa även Erieyes uppföljare Global Eye. Bara den affären är värd 10 miljarder kronor.

Exemplen på länder i krig och konflikt som har fått köpa svenska vapen kan göras lång:

• Indien, i konflikt med Pakistan om Kashmir, får köpa nya fältkanoner (Haubits 77)
• Pakistan, med stridsflygplan över Himalaya, har köpt Saab:s Erieye
• Thailand, som numera styrt av en militärjunta, har köpt JAS Gripen
• USA, i krig i flera länder, har bland annat fått köpa Bofors avancerade granat Excalibur

Excalibur användes i Irak 2003 trots att invasionen ansågs strida mot folkrätten. Dåvarande statsminister Göran Persson (S) fördömde attacken bara timmar efter att de första granaterna föll över Bagdad.

Ordförandeposten i FN:s säkerhetsråd

I dag, juli 2018, har Sverige precis tagit över ordförandeposten i FN:s säkerhetsråd och utrikesminister Margot Wallström kommenterade det så här på Twitter:

”Detta, i en värld där fler människor än någonsin är i nöd och drivs på flykt. Vi arbetar för att lösa dagens konflikter och förhindra morgondagens.”

På en fråga från SVT:s reporter om hon var säker på att svenska vapen inte används i Jemen svarade Wallström:

– Jag utgår ifrån att alla som har inflytande över vapenexporten tillämpar den lagstiftning som finns. Det är mycket tydligt att man inte får sälja vapen till länder som är i krig och krigssituationer.

Den svenska vapenexportlagen har sin utgångspunkt i FN och EU:s regler som säger att man inte bör sälja krigsmateriel till länder i krig eller till länder i väpnad konflikt med annan stat eller med inre väpnade oroligheter. Finns det risk att vapnen används för krigsförbrytelser ska exporttillstånd nekas.

Margot Wallström har alltså rätt, lagen är tydlig.

Men den har också undantag.

Till skillnad från Wallström säger den statliga förvaltningsmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som godkänner affärerna, att det visst går att exportera vapen till länder som befinner sig i väpnade konflikter.

– Ja, det går, om det inte råder vapenembargo från FN eller EU, säger ställföreträdande generaldirektör Carl Johan Wieslander på ISP till Faktakollen.

Det är alltså inte så tydligt som utrikesministern menar, utan tvärtom betydligt mer komplicerat.

ISP kan tillåta export om det är bra för Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska behov. Till exempel är det viktigt för Sverige att få andra köpare att dela på utvecklingskostnaderna för JAS.

– Säkerhets- och försvarspolitiska skäl vägs mot om en köpare befinner sig i en väpnad konflikt eller riskerar att hamna i en. Men om det finns en uppenbar risk att [exporten] i det enskilda fallet allvarligt kränker krigets lagar, då är det ett krav att den stoppas, säger Wieslander och fortsätter:

– Men det ska vara uppenbar risk att just den materielen kan komma att användas vid kränkningen.

”Brott mot folkrätten”

För Röda korset rådet det ingen tvekan om att folkrätten kränks.

– Allt detta [attacker mot civilbefolkning och sjukhus] är brott mot folkrätten. Och alla stater som ratificerat Genèvekonventionerna (internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter) måste arbeta aktivt för att säkerställa respekt för den humanitära rätten. Där ingår att se till att vapen inte kommer till konflikten om de kan komma att användas för kränkningar [av den humanitära rätten], säger Dick Clomén på Svenska Röda korset.

ISP har alltså gjort bedömningen att försäljningen till Saudiarabien inte strider mot reglerna för vapenexport, vilken skedde innan konflikten bröt ut.

Oklart hur vapensystemen används

I dag definierar ISP konflikten i Jemen som en väpnad konflikt, men kan inte säga om de svenska vapnen används.

– Jag vet inte, säger Carl Johan Wieslander, men förklarar att om vapnen används i strid med reglerna så kan det bli en ny fråga för ISP.

– Får vi sådan information så undersöker vi det. Vi tar hjälp av UD och svenska underrättelsemyndigheter och våra partners i EU. Vi tittar på vad det är för material som exporterats dit, om det är en allvarlig kränkning av internationell humanitär rätt där just det här systemet använts.

FN och Röda korset talar om bombningar av civila på marknader och sjukhus. Har Erieye haft en del i det?

– Jag vill inte uttala mig om det. Det är otroligt känsligt, säger Wieslander till Faktakollen, och vill inte heller svara på om ISP undersökt Erieyes roll i kriget.

Oavsett vad man finner kan det som levererats dock inte tas tillbaka.

Saab: Påståendet om vapenförbud missvisande

Faktakollen frågar Sebastian Carlsson, kommunikationsdirektör på Saab, hur Erieye används i inbördeskrigets Jemen.

– Det måste man fråga användarna om. Saab har ingen sån kunskap. Vi har inget sätt att följa vad kunderna använder produkterna till.

Han menar att det finns många andra billigare lösningar än Erieye för att styra luftangrepp. Till exempel obemannade drönare.

– En del vill få det till att de här systemen kan kränka mänskliga rättigheter men Erieye är avancerade system för att se mål i luften. Kan du använda enklare drönare så skickar du ju inte upp dyra flygplan.

Dessutom har Saudiarabien enligt Carlsson amerikanska stridsledningssystem och Förenade Arabemiraten har inte fått leverans på sin Global Eye som testflyger just nu.

Saabs kommunikationsdirektör menar att påståendet att det finns ett förbud mot att sälja vapen är missvisande:

– Det har uttryckts slarvigt i media att vi inte får exportera till länder i krig. Men Jemen har en erkänd regering med rätt att bjuda in allierade för att skydda sig mot rebellerna.

Vapenexperten: ”Smutsigt krig”

Alltså inget hinder att exportera till Saudiarabien.

– Sen kan det finnas andra kriterier, som brott mot folkrätten. Men det är ju inte säkert att det land som köpt vapen är en del i sådana kränkningar, säger Sebastian Carlsson, som inte heller har någon information om att ISP skulle utreda om Erieye använts vid brott mot folkrätten.

På grund av ämnets komplexitet och känsliga karaktär gör Faktakollen ett undantag från regeln att alltid redovisa alla källor och uppgiftslämnare och talar med en expert inom svensk vapenindustri trots att experten kräver att få vara anonym:

”Den frågan [hur Erieye används] kommer du inte att få någon att svara på, konflikten i Jemen håller på att bli så smutsig att alla bara vill glömma den”, säger vapenexperten.

Att kriget är politiskt känsligt får stöd från Förenade Arabemiratens ambassadör i USA, Yousef Al Otaiba.

”Kriget i Jemen håller på att utvecklas till en PR-mardröm”, skrev han hem till sin regering i ett mejl som nyligen publicerades av den ansedda webbtidningen The Intercept.

Fredsforskningsinstitutet Sipri följer den internationella vapenexporten och konflikten i Jemen.

Pieter Wezeman har inte bevis för att Erieye använts i Jemenkriget men menar att både Erieye och Global Eye kan ha en roll i konflikten, också för att undvika civila dödsoffer.

– De ser saker och på basis av vad som ses skickas stridsflyg dit som bombar. Genom den mycket noggranna information de båda systemen ger går det att skilja mellan civila och militära mål.

Inget talar dock enligt Wezeman för att systemen använts på det sättet eftersom ett stort antal civila dödats i flygattackerna.

Utrikesministern kommenterar

Margot Wallströms stab kommenterar Faktakollens orangea ljus i ett mejl:

”Regelverket om vapenexport består av flera delar. En viktig del – de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport – säger att tillstånd för export av krigsmateriel inte bör beviljas till en stat som är i krig ('väpnad konflikt med en annan stat'). En annan del är EU:s gemensamma regler, som säger att medlemsstaterna inte ska ge exportlicens om det finns en uppenbar risk för att den avsedda mottagaren ska använda krigsmaterielen 'på ett aggressivt sätt mot ett annat land'.”

Sammanfattning: Kränkningar av folkrätten pågår kontinuerligt i inbördeskrigets Jemen. Alla är överens om att det är krig. Och svenska vapensystem från Saab, Erieye och Globaleye, har sålts till två av de stridande parterna. Utrikesminister Margot Wallström (S) har alltså mestadels fel när hon påstår att det är mycket tydligt att man inte får sälja vapen till länder som är i krig eller krigssituationer. Det är inte ”mycket tydligt” att man inte får sälja svenska vapen till länder i krig och konflikt.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• ”Skärpt exportkontroll av krigsmateriel”, proposition 2017/18:23
• Artikel, Jane's Defence Weekly, 13 oktober 2010
• Intervju, utrikesminister Margot Wallström
• Intervju, Carl Johan Wieslander, ställföreträdande generaldirektör ISP
• Intervju, mejlsvar och boken ”Den svenska vapenexporten” (2016), Linda Åkerström, vapenexportexpert på Svenska freds
• Intervju och mejlsvar, Magnus Walan, senior policyrådgivare biståndsorganisationen Diakonia
• Intervju, Dick Clomén, folkrättsexpert Svenska Röda korset
• Intervju, Sebastian Carlsson, kommunikationsdirektör Saab
• Intervju, Pieter Wezeman, senior researcher fredsforskningsinstitutet Sipri
• Nationalencyklopedien
• Branschtidning, flightglobal.com