En av dem som anpassar kosten för sig själv och familjen enligt de nya rönen är Nathalie Wide. Agendas reporter följer med henne när hon ska handla mat.
– Det som jag tänker mest på är att ta saker som är antiinflammatoriska, säger Nathalie Wide medan hon går mellan hyllorna i matbutiken.
I varukorgen hamnar bland annat färsk ingefära, gröna bananer, grönkål och färsk gurkmeja.
– Det är ju det absolut trendigaste. Och det är snällt för magen också, säger hon om gurkmejan.
Nathalie är inte ensam om att intressera sig för tarmfloran. Det fullkomligt exploderar av tarmvänliga tips på nätet, i böcker och på tv.
– I min släkt har vi beroendeproblem, adhd, depressioner, alzheimers… Det är sjukdomar som man egentligen inte vet var de kommer ifrån. Jag vill tro att det delvis kommer ifrån vad man äter, säger hon.
”Det kommer en ny studie i timmen”
Inom forskningen växer intresset för våra tarmbakterier och hur de påverkar psykisk och fysisk hälsa.
– Tarmfloran är det absolut hetaste området nu inom de biologiska vetenskaperna. Det kommer en ny studie i timmen. Ett exempel på hur snabbt det här utvecklas är att av alla studier som någonsin publicerats om tarmflora, så har mer än hälften kommit de senaste två åren, säger Henrik Ennart, vetenskapsjournalist och författare.
Det är ny teknik, som man tidigare tagit fram när man kartlagt människans gener, som har gjort det möjligt att forska så mycket och så mycket mer effektivt på just tarmens bakterier.
”Vi vet inte mekanismerna bakom”
Men man vet faktiskt inte exakt vilken roll tarmbakterier spelar för olika sjukdomar. Måns Rosén, tidigare chef för SBU – den myndighet som utvärderar medicinska metoder – tycker att vi ska vara lite mer skeptiska:
– Det finns många böcker där man propagerar för en viss typ av kost utan att det finns särskilt mycket vetenskapligt underlag. Det är det som är problemet. Vi vet inte mekanismerna bakom, om det är bakterierna eller något annat som påverkar.
”Sannolikt det mest svårforskade ämnet”
– Mat är sannolikt världens mest svårforskade ämne. Det beror på så många olika faktorer som vi inte kan kontrollera. Folk minns inte vad de har ätit, de som äter en viss kost kanske också röker – eller inte röker. Det finns en massa svårigheter med att tolka data om kost, säger Måns Rosén.
Men för Nathalie är det inte forskningen som avgör hur hon tänker kring tarmen och hälsan i framtiden.
– Jag tycker det här är ett sätt att leva, att lägga till bra saker för att må bra. Det är en trend som kommer att gå över till en livsstil, säger hon.
Reportage i Agenda söndag 3 december kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. Intervju med Tim Spector, professor i genetik och epidemiologi vid King’s College i London.