Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Under tisdagen besökte Rafael Grossi, chef för det Internationella atomenergiorganet IAEA, kärnkraftverket i Kursk och uppgav då att det finns en risk för en "kärnkraftsincident"
Nu uppger det ryska utrikesdepartementet att de vill se en "mer objektiv och tydlig ståndpunkt från IAEA", enligt den
ryska statliga nyhetsbyrån Ria.
Ryska styrkor besköt 15 stycken gränsområden i Ukrainas Sumy-region totalt 84 gånger på fredagen. Två civila har dödats nära staden Jampil och nio är skadade, uppger den regionala militäradministrationen på Telegram.
USA kommer inte att kommunicera något nytt beslut gällande Ukrainas användning av långdistansvapen under fredagen, säger Vita husets talesperson John Kirby enligt Reuters.
Enligt honom ligger landets policy om att inte tillåta Ukraina använda deras robotar mot mål djupt inne i Ryssland kvar.
Uttalandet kommer i ljuset av Storbritanniens premiärminister Keir Starmers planerade möte med Joe Biden i Washington under eftermiddagen, lokal tid. Ledarna väntas då ta upp frågan om Ukraina och långdistansvapnen.
Diskussionerna väntas fortsätta i samband med FN:s generalförsamling nästa vecka.
På en gemensam presskonferens betonade Sveriges och Finlands utrikesministrar ländernas fortsatta stöd till Ukraina och den ukrainska rätten att försvara sig mot Ryssland inte bara på ukrainskt territorium.
– Enda begränsningen för våra vapenleveranser är att användningen sker i överensstämmelse med internationell rätt, sade Sveriges nya utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
– Så länge vi håller oss inom internationell rätt kan ingen beskylla oss för en eskalering, sade Finlands utrikesminister Elina Valtonen.
Fler än 8 000 iranska Shaheddrönare har avfyrats mot Ukraina av Ryssland under krigets gång, uppger det ukrainska utrikesdepartementet på X.
Självmordsdrönarna, som finns i flera olika varianter, har spelat en central roll i de dagliga attackerna mot Ukrainas städer och infrastruktur.
I veckan uppgav USA att Iran trappat upp sitt militära stöd till Ryssland genom att även leverera kortdistansrobotar till landet, vilket beskrivits som en "dramatisk" eskalering.
Ryssland producerar numera en ny slags långräckviddig attackdrönare, kallad Garpiya-A1, med hjälp av delar och en motor från Kina, uppger två anonyma underrättelsekällor för Reuters.
Enligt dem ska drönaren redan ha använts mot Ukraina, men exakt när är oklart. Över 2 500 ska redan ha byggts. Om uppgifterna stämmer är detta den första ryska drönare som tagits fram med hjälp av kinesisk teknologi.
Kinas försvarsdepartement skriver till Reuters att landet strikt kontrollerar exporten till Ryssland, men pekar på att det inte finns några internationella restriktioner för ländernas handel.
Ryssland har inte kommenterat.
Polens premiärministern Donald Tusk säger på fredagen att han inte är oroad över kommentaren Rysslands president Vladimir Putin gav i rysk tv under torsdagen, rapporterar Reuters.
I Putins kommentar sägs det att Nato och europeiska länder skulle vara i direkt strid med Ryssland om Ukraina ges grönt ljus att slå djupt in på ryskt territorium med avancerade vapen.
– Det är nödvändigt att ta alla händelser i Ukraina och på fronten på stort allvar, men jag skulle inte lägga alltför stor vikt vid de senaste uttalanden från president Putin, säger Donald Tusk vid en presskonferens.
– Det visar snarare på den svåra situationen som ryssarna har på fronten.
Grönt ljus för Ukraina att slå med avancerade vapen mot mål längre in i Ryssland skulle innebära att Nato dras in i krig mot Ryssland, hotar Rysslands president Vladimir Putin.
– Det skulle på ett grundläggande vis förändra konflikten, säger den ryske presidenten.
Se intervjun i rysk tv i videon ovan.
Vladimir Putin hotar med att Nato dras in i krig mot Ryssland om Ukraina tillåts slå med avancerade vapen djupare i landet.
Det är en tydlig markering från den ryske presidenten, men inget nytt, säger Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, i Morgonstudion.
– Man har pratat om att man är i krig med det kollektiva större väst ganska länge. Det är inte nytt det här.
Johan Norberg menar också att uttalandet inte är särskilt tydligt gällande vad Ryssland tänker göra, men att det även är ett sätt att skrämmas.
– Bara de facto att ni frågar mig här och nu fungerar det. Men när man tänker efter vad de kan göra är det inte så mycket.
Storbritannien har inte för avsikt att söka konflikt med Ryssland. Det säger landets premiärminister Keir Starmer efter Vladimir Putins hot om krig med Nato.
Det är över huvud taget inte vår avsikt, säger Starmer till reportrar ombord på sitt flygplan inför fredagens möte med USA:s president Joe Biden, enligt Sky News.
Han tillägger att det var Ryssland som startade kriget i Ukraina och att ryssarna kan närsomhelst ta beslut om att avsluta det.
(TT)
