Live

Senaste nytt om FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku

Rika länder ska betala 300 miljarder dollar om året till fattiga länders anpassning till klimatförändringarna.

Det blev resultatet av FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder krävde betydligt mer och riktar hård kritik.

Följ det senaste i SVT:s liverapport.

Rika länder ska betala 300 miljarder dollar om året till fattiga länders anpassning till klimatförändringarna.

Det blev resultatet av FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder krävde betydligt mer och riktar hård kritik.

Följ det senaste i SVT:s liverapport.

Senaste nytt från COP29

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Låst läge om finansieringen

Nu har ländernas klimat- och miljöministrar anslutit till mötet i Baku i Azerbajdzjan, däribland Sveriges Romina Pourmokhtari (L). Under en pressträff på onsdagen beskriver hon finansieringsfrågan som oviss.

– Innan vi bestämmer en summa för målet måste vi veta vilka som är med och bidrar. För Sverige är det avgörande för resterande förhandlingar, säger hon.

Sverige kräver till exempel att rikare utvecklingsländer med höga utsläpp som Kina och Gulfstaterna ska bidra till den globala klimatfinansieringen.

Planen är att världens länder ska ha enats på fredag om hur mycket pengar som de gemensamt ska betala in årligen till fattiga länders arbete och anpassningar till ett förändrat klimat.

Överblick

Sveriges förhandlare: "Ingen blev nöjd"

Avtalet blev en klassisk kompromiss där ingen blev nöjd. Det säger Mattias Frumerie som var Sveriges chefsförhandlare på plats vid COP29 i SVT:s direktsändning.

Han påpekar att uppdelningen mellan givare och mottagare av klimatbistånd baseras på världsekonomin på 90-talet.

– Sedan dess har väldigt mycket hänt. Därför var det centralt för oss i EU att vi skulle få en överenskommelse som gör att fler länder uppmanas att bidra.

Vad innebär avtalet för Sverige?

– Om man tittar på klimatfinansiering så ser inte jag att det blir någon större förändring för vår del, säger Mattias Frumerie.

Se hela sändningen här .

Biståndskritiken: "Misär för våra länder"

Det kommer mer kritik mot klubbade avtalet om klimatbistånd.

– Vi kommer sannolikt inte att nå målet om 1,5 grader baserat på den väldigt låga graden av finansiering från den utvecklade världen. Det betyder död, det betyder misär för våra länder, sa Juan Carlos Monterrey Gómez, representant från Panama, enligt AP.

Evans Njewa som representerar gruppen för de fattigaste länderna på COP-mötet sa att "avtalet, från vårt perspektiv, inte är att betrakta som ambitiöst".

Men USA:s president Joe Biden kallade överenskommelsen "ambitiös" och EU:s klimatchef Wopke Hoekstra benämnde det som en "ny era" för klimatfinansieringen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Avtalet kritiseras av flera länder: "För lite"

Beslutet mötte snabbt kritik efter att det klubbades igenom. Indiens delegation sade direkt efter att landet inte accepterar målet i dess nuvarande form.

– Det är för lite! Det täcker inte fattiga länders behov.

Det indiska missnöjet fylldes i av både Bolivia och Nigeria.

– Vi går in i en era där var och en får klara sig själv. Det är inte klimaträttvisa, säger Bolivias delegation.

Markerad händelse

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Avtal om klimatfinansiering antaget

Ett avtal om klimatfinansiering på COP29 har antagits. Efter dramatiska förhandlingar har man nu enats om att rika länder ska bidra med minst 300 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till fattigare länder vid år 2035.

Efter att beslutet klubbades riktade både Kuba och Indien kritik mot avtalets utformning.

– Indien accepterar inte klimatfinansieringsmålet i dess nuvarande form, säger Indiens delegat.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Nytt utkast föreslår 300 miljarder dollar om året

Rika länder föreslås betala minst 300 miljarder dollar om året till fattiga länder i klimatbistånd vid år 2035, enligt ett nytt utkast i Baku, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Nyhetsbyrån har rapporterat att EU, USA och andra rika länder skulle stödja målet på 300 miljarder i ett försök att bryta toppmötets dödläge.

Fattiga länder har tidigare krävt 1 300 miljarder dollar årligen och menat att den föreslagna summan är otillräcklig.

"Nu är det riktigt spännande", säger reporter Julia Lindvall, på plats i Baku.

Artikel 6 antaget – efter nio år

COP29-länderna har enats om regler för en global marknad för koldioxidkrediter, rapporterar Reuters.

Därmed är sista pusselbiten i artikel 6 i Parisavtalet lagd – nio år efter förhandlingarna startade.

Koldioxidkrediter kan skapas genom olika projekt, såsom vindkraftparker eller trädplantering, i fattigare länder. De får i sin tur en kredit för varje ton utsläpp de minskar eller suger ut ur atmosfären. Krediter företag eller länder kan köpa för att hjälpa till att nå sina klimatmål.

– Sverige är mycket glada över att artikel 6 nu har antagits i plenarsessionen. Vi ser nu fram emot att verkställa våra samarbetsavtal, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Markerad händelse

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Pourmokhtari (L): Främst Saudiarabien som bromsar upp

Länderna på COP29 har återigen samlats i samma rum, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som beskriver förhandlingsläget som tufft.

Hon säger att EU blivit ignorerade i sina krav.

– Man vill inte röra sig kring fossila bränslen, man vill inte röra sig kring att flera ska börja bidra och det är ett jättestort problem. Men vi kommer inte lämna detta mötet som vissa andra gjort, säger hon till SVT:s reporter på plats.

Och enligt Pourmokhtari är Saudiarabien det land som bromsat upp mest.

– Det är uppenbart att de har ordförandeskapets öra.

Se mer i klippet ovan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Uppgifter på COP29: Fattiga länder bantar kraven

Enligt uppgifter från Panamas förhandlare Monterrey Gomez, som citeras av tidskriften Time, har de fattigaste länderna och önationerna backat från kravet på 1300 miljarder dollar i klimatpengar per år fram till 2035 och nu istället föreslagit 500 miljarder till 2030.

Den rika världens bud är 300 miljarder, enligt nyhetsbyrån AP. Den summan har förkastats av förhandlarna från de fattiga länderna.

Vad händer om länderna inte kommer överens? SVT:s reporter Julia Lindvall är på plats på COP29 och svarar i videon ovan.

Uppmaningen: "Kliv fram"

Ett dygn försenat verkar målet vara långt borta. Ordföranden för COP29 Mukhtar Babajev uppmanade alla länder i plenum att öka ansträngningen att nå ett avtal.

- Nu är vi på upploppet. Jag ber er att komma samman för att komma över de sista klyftorna. Jag vet att ingen vill åka härifrån utan ett avtal, sa han.

Markerad händelse

Efter protesterna - avslutande mötet har inletts

Förhandlingarna på klimatmötet, som skulle ha avslutas igår, har varit nära kollaps efter att de fattiga länderna samt önationerna stormade ut från ett möte tidigare idag.

De protesterade mot att den rika världen endast erbjuder 250 miljarder dollar per år i klimatbistånd istället för de 1300 miljarder som de fattiga länderna har krävt.

Jäktade delegater samlades därefter på enskilda möten.

Nu återsamlas länderna på det så kallade ”closing plenary” för att ta mindre delbeslut. Men på skärmen som visar vilka avtal man ska börja rösta om finns det nya finansieringsmålet inte med, vilket kan betyda att mötet inte kan avslutas ikväll.

Foto: Antonia Sehlstedt/SVT