Från lapskojs till klimattänk – vad tänker du om skolmaten?
Är du nöjd med skolmaten där du eller dina barn går? Vad har du som förälder för minnen av skolluncherna när du var elev?
Hur tycker du att man ska tänka för att få så många som möjligt nöjda och samtidigt värna klimatet?
Paul Svensson är kock och hållbarhetsaktivist. Han driver restaurang och är särskilt engagerad i FN:s ”Projekt Skolmat”. Klockan 12-13 svarar han på frågor om skolmat ur svinn- och klimatperspektiv. Skicka in dina frågor i chatten redan nu!
Hurgörman • Hej, hur gör man för att laga mer hållbar mat?
Jag rangordnar nedan.
1. LAGA väldigt god mat som äts upp av alla runt bordet (inget alltså inget i soporna)
2. Köp mer ekologiskt och närproducerat
3. Dra ner på animalisk protein och mejeri och ät mer vegetabilier(blanda havregrädde och vispgrädde tex. i såsen)
4. Ät så olika maträtter som möjligt över en månad. Det gynnar svenskt jordbruk, biologisk mångfald och ökar chanserna att få till många måltider innanför de planetära gränserna.
Maria • Jag skulle vilja höra vad du tycker om den här kommentaren som kom under inlägget på Facebook.
Idag serveras väldigt mycket vegetariskt (vilket man absolut kan varva med ibland), men barnen behöver övervägande proteiner som finns i kött/fisk/fågel.
Inte en massa kornfärs och konstigt som smakar apa. Människokroppen är inte skapt för sådan "mat".
Vi i Sverige skattar bland det högsta i världen. Kan inte ungarna åtminstone få riktig mat då?
Nu talas det även om att eventuellt börja servera barnen insekter 🤢🤮
Ska ungarna behöva få fabrikat och morötter för att vi ska rädda klimatet? Sverige är bland det bästa landet i världen och i framkant när det gäller denna bit redan. Vi behöver inte hjärntvätta barnen till att bli några klimatrobotar med dåligt samvete. De ska gå i skolan för att lära sig en mängd olika andra ämnen och behöver riktig mat för att orka.
Sätt press på andra stormakter att ta ansvar för sina miljöutsläpp och klimatet så kanske våra barn kan få vara ifred från debatten.
hej
Jag förstår din frustration. Eftersom att det är just skattefinansierat och också unikt för världen så är det svårt att få ett land till samsyn på exakt vad alla barn ska äta. Jag håller med dig att vårt största ansvar vi har som land är att se till att våra barn äter så mycket naturlig mat som möjligt. Både för dom och oss.
Men hur vi än gör så lever alla utöver sina begränsningar på bekostnad av någon annans resurser. kort vi äter upp nån annans förutsättningar till mat varje dag. Därför är det viktigt att även vi som är bra i klassen tar ett ansvar för hur vi konsumerar. eftersom det är 3 miljoner måltider som serveras varje dag i våra offentliga kök så har det stor betydelse för jordbruket i Sverige hur skolmåltiden är sammansatt.
När det kommer till baljväxter som den växtfärs som pratar om så är det bättre att äta bondbönan eller ärtan som den är såklart men många gillar inte det och ska man få i sig rätt proteiner så behöver vi blanda vegetabiliska proteiner med animaliska. Där kan frombar växtfärs vara en väg in till svenska ärtor eller bönor.
Benny • Som gammal kock har jag upptäkt att vägen från ko till kastrull är för lång numer så därför blir skolmaten dyrare när en massa mellanhänder ska ha betalt för sina produkter skolan ska köpa mer lokalt och framför allt inte basera på för mycket grönsaker i alla konstiga varianter ex tacosoppa som i mina ögon inte är en sak som ungar inte vill ha bl.a.Ge dom kött,fisk som är tillagad på gammalt sätt som det var förr i tiden.Vanlig svensk husmankost är vad dom behöver för att må bra eller.
Jag har funderat mycket över begreppet husmanskost. det betyder ju i grunden vad var man/kvinna äter i sitt hus.
Med många nya kulturer i vårt land som bidragit till att vi äter så mycket olika rätter med så olika härkomst så behöver husman också förflytta sig med samtiden.
jag håller med dig att maten ska vara enkel och tydlig lagad på svenska råvaror i säsong och så närproducerat som möjligt.
Dock behöver vi både för människa, hälsa och planet förändra proportionen på tallriken. vi behöver inte förändra rätterna men proportionen mellan animaliskt och vegetabiliskt behöver förbättras.
Den globala fördelningen av livsmedel är också viktig att ta i beaktning ut ifrån en världsmedborgare.
Anders • Hur tycker du att man ska vikta näringsinnehållet i t.ex. konventionellt odlade grönsaker kontra priset i skolmatsupphandlingar? Skulle det funka att hålla reda på näringsinnehållet utan ideliga dyra/krångliga provtagningar?
hej
Jag tycker det är svårt med näring. Ska man kalkylera så bygger det på att alla likadant och samma mängd av alla livsmedel. så ser det ju inte ut när maten serveras i buffe.
Tycker att man ska satsa på att livsmedeln är så näringstäta som möjligt, alltså odlade och uppföda på ett sätt så produkterna är så näringstäta som möjligt. Kalkylera en portion kan man göra, det viktiga är ju att mäta hur mycket det är kvar av resp. livsmedel för att se om det överensstämmer med portionskalkyl.
jag tror att mest näring får barnen i sig om maten är vansinnigt god att börja där. Flest uppätna tallrikar vinner.
Ungas attityder • Hur kan man framgångsrikt jobba med att ändra ungas attityder till skolmaten? Har du några exempel?
Genom närvaro. Stora Hammars skolan i Höllviken är en bra förebild eller Carl Engströms skola i Eslöv. på dessa skolor lägger man mycket tid på att skapa relation med sina gäster och väldigt lyhörda men har också ett fantastiskt klimatarbete. Hög nöjdhetsgrad ger möjlighet och skapar nyfikenhet. Det går inte att berätta för en gäst vad den ska gilla. det krävs gastronomisk övertygelse.
Matintresserad • Hej! Vad har du för konkreta tips att använda hemma i köket för att göra rätt val klimatmässigt. Vilka produkter ska man undvika att köpa och vilka är bra val?
Nr 1. om man helt kan eliminera svinn så är det den bästa klimatgärningen här och nu.
Undvik att köpa importerade konventionellt odlade eller uppföda produkter. Köp gärna mer ekologiska svenska produkter. börja med de enkla produkter som mejeri, potatis, vetemjöl, socker osv. man behöver inte vara 100%
Börjar du så hänger fler på och då skapas efterfrågan och prisbilden blir mer human.
Anna • Tycker du att det är bra eller dåligt att det kan se så olika ut på olika skolor, även i samma kommun? Och hur står sig Sveriges skolluncher i en internationell jämförelse?
Anledningen att det är olika är ju precis som i den privata världen att det är olika ambition och kunskap på de som ska utföra jobbet. många kommuner har måltidsservice där man hjälps åt att skapa en jämn hög lägsta nivå. att jämföra är svårt med utlandet då det är väldigt unikt med en skattefinansierad måltid för alla i Sverige. Mne vi sticker ut med en hög nivå bland de få som har skollunch.