Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
Peter Eriksson • Jag önskar att COP 29 får större mediabevakning. Klimatförändringarna och klimatkrisen är redan här och det drabbar oss alla. Det innan ingen viktigare fråga.
Hej Peter! Vi har tyvärr inte resurser att bevaka mötet alla 14 dagar som det pågår. Men denna vecka har vi haft med COP29 i både Rapport och Aktuellt. Och nu går vi in i en slutfas - då är vi igång här i Direktrapporten igen!
EU:s klimatkommissionär Hoekstra dömde ut morronens utkast till avtal.
- Det är helt klart oacceptabelt i sin nuvarande form, sa han vid en pressträff.
En siffra på hur mycket rika länder ska bidra med saknas (där står ett X), men även tydliga förslag på hur utsläppen ska minskas ytterligare.
- Vi har varit tydliga från början att vi måste ha tydliga slutsatser där som går längre än vad vi sa förra året i Dubai, sa Spaniens miljöminister enligt The Guardian.
Nu behövs en rejäl knuff över mållinjen i förhandlingarna sa FN:s generalsekreterare António Guterres idag på en pressträff i Baku. Ett misslyckande att nå ett avtal förstör inte bara för att skärpa nästa års klimatplaner utan riskerar även framgången på nästa klimatmöte i Brasilien COP30.
-Det skulle definitivt göra det svårare i Brasilien, sa Guterres.
Efter intensiva förhandlingar publicerades i natt ett nytt utkast på hur det nya målet för klimatfinansiering ska se ut. Texten, som tidigare var 25 sidor lång, har nu bantats ner till 10 sidor. Men fortfarande är de viktigaste frågorna olösta: vem ska vara med och betala, och hur mycket?
En besvikelse enligt många klimatorganisationer på plats.
Inte heller Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är nöjd.
- Vi kommer inte acceptera försämringar av avtalen. Förslaget saknar helt framsteg för utsläppsminskningar. Vi behöver se avsevärda förstärkningar för att kunna slutföra diskussioner om finansiering, säger hon.
Colombia har bestämt sig: kol och olja ska bort. Nu håller de på att ställa om ekonomin och befinner sig på FN:s klimatmöte COP29 i Azerbajdzjan för att söka finansiering för omstöpning av ekonomin.
– Det är de rika länderna som har det historiska ansvaret för utsläppen så de ska vara med och betala vår omställning, säger Colombias klimatminister Susana Muhamad på i Baku till SVT Nyheter.
Fattiga länder drog ner applåder och skratt på en presskonferens efter de tröga förhandlingarna. Talespersoner från G77/Kina, Afrikagruppen och gruppen LMDC kallade budet att höja målet för klimatfinansiering från dagens 100 miljarder dollar till bara 200 för "ett skämt". Kravet från fattiga länder är 1300 miljarder om året till 2030.
Se den oväntade reaktionen i videon!
För tionde gången har ”SustainaClaus” dykt upp på FN:s klimatmöte. Hans budskap är detsamma som tidigare år:
– Vi måste göra barndomen fantastisk igen.
Philip McMaster, mer känd som ”SustainaClaus” står omringad av unga klimataktivister när han predikerar sitt budskap: ”Make childhood great again”.
Han säger att i år är det extra svårt att göra sin röst hörd. Han vädjar till förbipasserande delegater, och vuxna runtom i världen, att bli mer hållbara och omtänksamma, och trycker på att förhandlingarna måste intensifieras.
– Vuxenvärlden håller krampaktigt fast vid sina gamla sätt att fatta beslut samtidigt som yngre generationer kämpar för sin överlevnad.
Nu har ländernas klimat- och miljöministrar anslutit till mötet i Baku i Azerbajdzjan, däribland Sveriges Romina Pourmokhtari (L). Under en pressträff på onsdagen beskriver hon finansieringsfrågan som oviss.
– Innan vi bestämmer en summa för målet måste vi veta vilka som är med och bidrar. För Sverige är det avgörande för resterande förhandlingar, säger hon.
Sverige kräver till exempel att rikare utvecklingsländer med höga utsläpp som Kina och Gulfstaterna ska bidra till den globala klimatfinansieringen.
Planen är att världens länder ska ha enats på fredag om hur mycket pengar som de gemensamt ska betala in årligen till fattiga länders arbete och anpassningar till ett förändrat klimat.
Ett nytt förslag på ett mål för klimatpengar kan komma i natt vid tretiden svensk tid. Det hoppas ordföranden Azerbajdzjan efter att ha vägt samman ländernas synpunkter. Utkastet ska gälla båda de svåra frågorna; ett finansiellt mål och vad man ska säga om skärpta krav på att minska utsläppen.
- Ordförandeskapet vill verkligen ha en balanserad text. Och kommer att jobba ihop med våra budbärarministrar för att lyckas, säger huvudförhandlaren Yalchin Rafijev.
Klyftorna gör dock att utkastet kan dröja.
- Midnatt är beskedet, men det tror jag inte en sekund på. Imorron bitti eller förmiddag snarare, säger Petter Lydén, enhetschef på Germanwatch på plats i Baku.
Nästa år hålls klimatmötet i Brasilien. Men året efter kan det bli antingen Australien eller Turkiet. Blir det Australien är det återigen ett "fossilland" med stor kolproduktion.
- Vi kan inte förneka att vi har varit en stor fossilexportör, men vi är mitt i en omställning att exportera förnybar energi, sa Australiens klimatminister Chris Bowen till Reuters på COP29 och framhöll att man vill lyfta sårbara ö-länder.
Turkiet lät Storbritannien hålla COP26 i Glasgow, och är ovilliga att backa den här gången. Man framhåller sitt centrala läge som ger korta flygvägar. Och att man har en betydligt mindre fossilproduktion än Australien.
Det prestigefulla ordförandeskapet roterar mellan fem globala regioner. För att väljas krävs enhälligt stöd från de 28 länderna i gruppen Västländer och andra.
