Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
När SVT Nyheter träffar Romina Pourmokthari (L) på plats i Baku är hon snäppet mer positiv till utvecklingen i dagens förhandling. Men hon ser också orosmoln på horisonten.
Se henne i intervju med SVT här.
Det bestäms av FN:s klimatkonvention från 1992. Då delades länderna upp i Annex I och II, och i "non-annex countries".
Annex II ska bidra enligt Parisavtalets artikel 9:
EU, USA, Kanada, Japan, Australien, Storbritannien, Norge, Nya Zeeland, Schweiz.
De här kan få ta emot pengar och slipper betala (non-annex):
Kina, Saudiarabien, Ryssland, Sydkorea, Mexiko, Förenade Arabemiraten, Kuwait, hör till de cirka 150 länderna.
EU och USA vill att fler länder är med och betalar för att nå ett högre mål, men detta har Kina mfl nobbat helt på COP29. Det är inte med i det senaste utkastet.
Kina har nu större historiska utsläpp än EU enligt en ny analys från Carbon Brief. USA har dock förstaplatsen, vilken Kina aldrig kommer att nå enligt analysen.
Frågan om historiska utsläpp är het på COP29 eftersom det påverkar vem som borde vara med och betala enligt EU och USA.
På COP 26 i Glasgow nämndes fossila bränslen för första gången. I Dubai förra året kom länderna överens om att "ställa om från fossila bränslen".
Kravet från bland annat EU på COP29 har varit att skärpa det. Men i alla textutkast som kommit idag är ordet fossilt utraderat.
Saudiarabien krävde det i plenum, och fick stöd av bland annat Kina och Indien.
COP-ordföranden tror att mötet kan dra över till på söndag. Och mötesveteranen Bill Hare på Climate Analytics tror att fredagens textutkast kommer att följs av två till innan man kanske enas.
- Det brukar vara ett förslag som lutar för mycket åt ett håll, sedan ett som landar på andra sidan bordet innan något landar i mitten, säger han till AP.
- Det kommer att bli en lång natt, kanske två nätter innan vi kommer överens här.
Enligt FN ser COP29 ut att bli nära två dagar försenat, på grund av utdragna förhandlingar. De slutgiltiga dokumenten ser ut att kunna klubbas igenom först på söndag, enligt ordförandeskapet.
Ikväll väntas länderna samlas för ett stormöte i plenum, men man väntas då inte bli klara med förhandlingarna. Nu förbereder sig ordförandeskapet för att återuppta mötet i plenum på lördag eftermiddag - ett möte som kan komma att pågå till söndag morgon.
Samerådets ordförande Per Olof Nutti, är nyligen hemkommen från klimatmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjan. Han är besviken på att världens största länder inte kan komma överens.
– De lyssnar inte på oss, de lyssnar inte på urfolk. Vi får kämpa och förklara men det känns som att vi pratar till en vägg.
Hör Per Olof Nuttis besvikelse i videon ovan. Läs hela artikeln här.
Den samiska rennäringen påverkas av klimatförändringarna då regn blivit vanligare på vintern. När regnet fryser till is kommer renarna inte åt att beta. Läs mer här.
Kommentarerna från miljörörelsen:
- 250 miljarder från alla sektorer är inte ens smulor, säger Chiara Martinelli, CAN Europe.
- Det globala norr måste sluta spela med människoliv och betala sin klimatskuld, säger Namrata Chowdhary, 350.org.
- Vi hade låga förväntningar, men det här är ett slag i ansiktet, säger Mohamed Adow.
- Budet svarar på frågan tidigare i veckan: Är det ett skämt? Det är det, säger Claudio Angelo, Observatório do Clima.
- Den senaste texten är en sladdrig ordsallad utan näringsvärde eller kryddor, säger Soomin Han, CAN.
Reaktionerna på avtalsförslaget från representanter från den fattiga världen var inte nådiga.
– Det enda positiva jag ser i texten, är att det är så dåligt att det möjligen inte kommer antas, säger Kirtana Chandrasekaran, koordinator från Internationella Jordens vänner.
Just nu sitter länderna i stängda möten där de går igenom det nya utkastet och pratar ihop sig inför det stormöte som väntas hållas senare idag i plenum. Där kommer representanter från länderna presentera sin syn på det nya utkastet, som av många här beskrivs som en stor besvikelse för utvecklingsländerna.
I pressrummet där journalister från hela världen samlas, sitter de flesta nu och läser igenom den nya texten i detalj.
Senare idag hoppas vi på att kunna intervjua talespersoner från både utvecklingsländer och de rika länderna, men just nu är det få representanter som syns till.
